Julia

Jag vet inte varför det är så men varje årstid passar mig inte. Nu när det äntligen är vår tycker jag inte om våren längre, det är alltid samma sak. Andledningen till att jag inte tycker om våren är att man faktiskt blir KÄR i varenda vackert som finns. Förtillfället är jag nog kär i mins 10 "normala" människor, 87 kändisar, 100 par skor, några kläder och i det mesta jag lyssnar på förtillfället. Förstår ni vilka problem jag lider av?! 
Jag ska berätta om en vår en gång i 8,an när jag var på väg till skolan, lite försenad som vanligt och små sprang lite lätt. Helt plötsligt från ingenstans dyker typ VÄRLDENS vackraste bak upp framför mig och jag är tvungen att sakta ner bara för att kunna gå och se på baken hela vägen till skolan, plus att jag fick ta en lite omväg. Sådant humör är jag på nu. Fast ärligt talat det är ett ganska trevligt humör. Man går mest bara runt och ler för sig själv, så jag förstår egentligen inte varför jag ens klagar. Det är nog mest bara en dålig ovana. 
Jag undrar om det är därför att solen tittar fram allt blir så här? Shit, jag älskar faktist solen, jag skulle inte kunna leva utan den, eller jag undrar om någon skulle kunna göra det. 
Förtillfället saknar jag väldigt många också , jag saknar Anna, Patti, Maja, Lollo och min kusin lite då å då. OCH jag kom just på att jag ska göra fem skisser till kolan i morgon och jag har gjort EN!! Fuck , det är i alf något som jag inte älskar förtillfället.