Julia

Klockan nio kommer min far in och puttar på mig och undrar om jag vill äta frukost med dem. Jag öppnar inte ens ögonen men stirrar ändå surt på pappa i en av mina drömmar, ger i från mig ett grymntade ljud som måste ha tillhört någon av våra förfäder vänder mig om och drar täcket över huvudet och börjar snarka igen.  Pappa lunkar ut ur mitt rum och mumlar att jag ialf kan försöka att vakna. Jag somnar sedan om, men knappt en halvtimme efter hör jag de små otäcka monstrerna springa mot mitt rum hoppa upp i min säng och helt plötsligt har min säng förvandlads till en studsmatta/dagis och leken barnen leker är " Mosa den sovande tonåringen". Jag spelar död och hoppas att det är det bästa försvars taktiken, har sett det på något natur programm att vissa djur gör så för att undvika fara. Det funkar nästan för då kommer min far och säger att de ska låta mig vara och att han inte vill vara där inne och passa dem för att han vill dricka sitt morgon kaffe i lugn och ro. Än en gång tackar jag Gud för att han uppfann kaffet. Jag somnar åter om, men inte ens en halvtimme efter kommer min far in i mitt rum IGEN och undrar om jag vill följa med på en utflykt? Grottmänniskan börjar komma fram igen och jag föreställer mig hur jag står och bankar en träklubbar i min fars huvud. Jag tror att min far kädnde lukten av fara och lade sedan in att jag kanske tyckte att de är för tidigt. Jag nickar och lyckas samtidigt kontrollera grottmänniskan innuti mig. Vänder mig åter om, men nu kan jag inte somna alls. Utan ligger bara å lyssnar på kriget som pågår utan för min stängda dörr. Det verkade som om kriget gick ut på att försöka få på de små monstrena kläder. När slaget äntligen är vunnit av de vuxna åker de i väg på sin utflykt. Då när det är lugn och ro i huset vågar jag mig försiktigt upp för att hitta en bra plats i röran för att äta frukost på. Så tillslut hnmar jag här halv tolv på morgonen och skriver en blogg, egentligen tror jag inte att detta är så speciellt sunt. Men dagen forsätter ch jag kan nästan vänta mig att min morgon kommer att se likadan ut i morgon.